När Henric de la Cour nu återvänder med ny musik har det har gått 6 år sedan senaste albumet ”Gimme Daggers”. Under den tiden har han rannsakat sig själv och kommit ut på andra sidan med i delvis ny kostym. Kvar finns allt det som fansen älskat ända sedan de först kom i kontakt med den numera legendariske sångaren, i samband med Yvonnes genombrott på 90-talet - storslagenhet, desperation och popmusik precis på gränsen mellan den mörkaste indie och skiraste synth.
Utöver allt detta så finner vi den nya musiken mejslad ur ett destillerat sound. Ljudbilden är luftigare. Texterna är mer precisa. Produktionen - som på de tidigare soloalbumen skapad i samarbetet med Rikard Lindh - utforskar rum som inte utforskats tidigare. de la Cour säger mer, med färre medel och autenticiteten är ständigt närvarande.